Mormor Ruths självbiografi

De närmaste åren spriddes Ruths kamrater litet varstans i bygden, men det var aldrig tal om att hon skulle lämna sitt hem. Strax efter konfirmationen fick Ruth följa med på en skolresa till Stockholm.

Mor hade fått anslag från Svenska Turistföreningen. Det är omöjligt att beskriva den glädje som lyste ur barnens ögon för allt de fingo vara med om. Mor hade god hjälp av sin tös att hålla reda på barnen. När de kommo hem igen sade kyrkoherdens fru: ”Nu Ruth, får du vara snäll länge som fick följa med mor”. Detta år deltog Norna Sjöstrand i en kamratresa till övre Norrland., vidare längs norska kusten med en båt som hette Hera. Där kommo kort från hennes besök i lappläger och från fjällbestigningar. Resa tyckte mor var det roligaste hon visste. De flesta somrar reste hon till Visby där tant Lea hade sitt hem. Då förenade hon nytta med nöje. På samma gång hon själv fick vederkvickelse av salta bad och luftombyte, lättade hon upp tillvaron för tant Lea med att läsa högt och följa henne på promenader.

Hemma i skolhuset var då bara tant Netten och Ruth, då fick Ruth tillfälle att gå bort till bönderna och hjälpa dem med jordbruksarbete. Hon var nu stor och stark och fick mycket beröm när hon tog upp säd. Det fanns särskilt en gård där husmodern låg till sängs, hon hade sex pojkar och dessa och maken skötte hemmet riktigt fint men de voro särskilt glada när Ruth kom och hjälpte till. De pengar hon tjänade fick hon behålla för egen del. 50 öre om dagen var vanligt på den tiden, och Ruth gick och tänkte på att spara alltsammans, så att mor skulle få en riktigt fin julklapp. Det blev också en vacker taklampa av gul metall och vit kupa. Den kostade 28 kronor och skolrådsledamoten tog hem den en dag före jul. Ruth gick och viskade med tant Netten ”bara nu inte mor hade märkt något”.

Julafton blev också mor så glad över att Ruth hade kunnat gå och samla sina 50-öringar så länge att det blev en så fin sak. Själv fick Ruth en tjock ylleschal att använda när mjölken skulle hämtas.

På det nya året sa mor till Ruth:

– Ja, nu fyller du 17 år till våren.Nu måste vi tänka på att du får komma ut i någon skola. Vad skulle du tycka om folkhögskola?

Ruth blev genast glad och intresserad av detta och nu fick tant Netten brått att ordna så allt blev som det skulle vara. Hon hade också stora erfarenheter från sitt arbete inom sjukvården. Sju somrar hade hon förestått barnkolonier från Norrland som varit förlagda på öar utanför västkusten. Tant Netten talade med förkärlek om den tiden. Det var också en ordentligt utrustad flicka som den 7 maj stod färdig att resa ut i stora världen, en ny cykel utan att farbror Mattis pengar blivit rörda. Ruth frågade särskilt om detta. ”Nej, svarade mor, jag sätter istället in några kronor ibland.” Mor hade beslutat att Ruth skulle få resa ner till hennes hemtrakter och gå på skola, därför blev det Högalid invid Kalmar. Mor var själv utgången från Rostad vid Kalmar.

(forts.)