Sista släktforskningsboken 1700-1900

Så är absolut sista släktforskningsboken avslutad! Tre pappersversioner och ett PDF. På svenska.

The final book about my ancestors is finally published! Three paper versions and one PDF to download. In Swedish.

Första PDF:et är omslaget, andra är själva boken! / The first PDF is the cover, the second the book itself.

The best translation program: https://www.deepl.com/sv/translator

Ur “Kvinnlighet i utveckling” av Pia Skogeman

“Jungs teori om det kollektiva omedvetna som har förbindelse med den faktiska verklighet vi lever i.

Varje person är medvetet eller omedvetet bärare av sin tids problematik och en individuationsprocess går bl a ut på att en person ska finna sitt eget sätt att leva i spänningsfältet mellan den subjektiva utvecklingen och den socialt sett gemensamma verkligheten. Om man inte gör de kollektiva problemen klara för sig på ett helt personligt plan, kan man bara finna en lösning via projektion, det vill säga genom att överta en eller annan form av kollektivt präglad ideologi. s.

Ur “Svensk mentalitet” av Åke Daun

Ur Bertil Flöistrups bok “Vädersjukdomar och luftjoner”:

” Atlantiska lågtryck som vandrar mot Skandinavien i höjd med brittiska öarna. De positivt laddade jonerna når oss 12-48 timmar före fronten och pinar de väderkänsliga: klimatoser, fysiska och psykiska reaktioner. Symptom: kärlkramp, kolik, astmatiska besvär, huvudvärk, mm . Ångest, spänning.

Sverige tillhör de länder som ofta drabbas av lågtryck. Följden blir för många “migrän av diffus långvarighets typ och ett lätt illamående. Den psykiska motståndskraften bryts ned, livet synes hopplöst och känslor av meningslöshet och mindervärde kommer krypande. Även vid väderomslag med varmfront då temperaturen stiger snabbt, reagerar människan. Ökat sömnbehov, irritation och depression. Det bästa vädret är lugnt, stabilt högtrycksbetonat väder utan störande moln, regn eller stormar. s. 187

“Den variant av luthersk religion som präglar den svenska kyrkan har högst sannolikt väsentligen påverkat befolkningens grundläggande livsperspektiv. Den lutheranska puritanismen är liksom klimatet, en populär förklaring till svenskens förmenta bristande livsglädje. Det ansågs länge syndigt och anses fortfarande inte riktigt respektabelt att ge sig hän åt rusig lycka och sinnliga njutningar. Protestantismen skiljer sig ifrån katolicismen genom att vara djupt upptagen av frågor som synd och skuld. I Sverige förstärkte 1800-talets väckelserörelser denna syn på jordelivet såsom något att längta bort ifrån. s 189

Ödmjukhet, anspråkslöshet, ej förhävelse, demokrati, rättvisa. Frihet från sociala beroenden, likhet, glädje bör tyglas, avundsjuka, brist på individuell beslutsamhet, tungsinne, social osäkerhet. Blyghet, oberoende, konfliktundvikande, ärlighet, kollektivism/individualism.

“Ju mer avhumaniserad civilisationen blir, desto mer isolerad blir individen, alienerad från en värld som tycks kräva att han blir bedövad mot sina djupast kända emotionella behov. Daniel Casriel 1977.

Svensk mentalitet

I TIDER AV STARK samhällsförvandling är det intressant att studera hur olika folkliga mentaliteter reagerar på förändringar. Åke Daun, professor i etnologi vid Stockholms universitet, har studerat det svenska kynnet “utifrån” och försöker i sin bok SVENSK MENTALITET ge sin bild av svensken.

HAN SER PÅ svensken från flera håll; den svenska barnuppfostran, vårt sätt att relatera , hur vi handskas med känslor och förnuft, den svenska ensamheten, det svenska konfliktundvikandet, det svenska tungsinnet och tystlåtenheten.

Han skriver bl a: “Ett samhälle måste alltid organiseras utifrån “barnet” inom befolkningen. En barnuppfostran som strävar att göra barnet otryggt och osjälvständigt för att få henne “lydig” senare i vuxen ålder, måste tillgodose den otrygge med starka ramar, regler och institutionskänsla för att inte samhället ska bli för sjukt. “

När det gäller känslor så skriver han: “Som var och en vet finns det också livliga och känslomässigt starkt utagerande svenskar. Sådana personer får av andra då och då veta, att de är alltför högljudda, alltför pratglada, alltför ivriga.” Han fortsätter att säga att ” lägga band på sig känslomässigt är av största vikt för att bli betrodd i Sverige. Många invandrare verifierar påståendet och vet hur de ska spela “svenska” vid anställningsintervjuer mm”.

NÄR DET GÄLLER konfliktundvikandet så skriver han att många äktenskap går i kras pga att svensken inte har lärt sig “det goda grälet”. Han skriver: “Det finns kulturer där konflikter ansikte mot ansikte inte, som i Sverige, är ångestladdade, utan där gräl uppfattas som mera integrerade delar av socialt liv – gräl med underordnade, gräl på grannar, på servitören, på svärmor. Med en sådan bakgrund blir inte första äktenskapliga grälet en katastrof”.

Ett typiskt svensk uttalande anser han följande vara: “Det lönar sig inte att vi diskuterar detta, vi tycker så olika”. Här menar Daun att det är just då det lönar sig att diskutera för att lära sig den andres synvinkel men då kommer ångesten för konflikt upp och stoppar vidare diskussion.

NÄR DET GÄLLER nyfikenhet på andra och andra kulturer skriver han: “Många svenskar är indifferenta, likgiltiga, inför människor utanför den snäva kretsen av släkt och nära vänner.” Här kan invandraren uppfatta det som ett aktivt avståndstagande mot honom vilket det inte är.

DEN SVENSKA ensamheten kopplar han ihop med ett starkt behov hos svensken av att känna sig oberoende.”Slippa folk” är en vanlig inställning; svensken drar sig undan i sommarstugan för att koppla av medan en utlänning söker andra på ett cafe. Svensken går ut i naturen ensam och njuter.

DET STARKA BEHOVET av oberoende präglar också barnuppfostran, anser Daun, där barnet tidigt ska göras självständigt. I ett pedagogiskt program från Socialstyrelsen stod det följande om fritidshemmens uppgifter: “det ska ge barnen stöd i deras frigörelse från det nära beroendet av vuxna”. Daun menar på att det i den svenska kulturen finns ett alltför tidigt framtvingat oberoende hos barnet innan barnet självt önskade det. Detta resulterar i stark separationsångest hos svenska barn, fobier, obefogade rädslor, sömnsvårigheter. Han refererar till psykiatrikern Johan Cullberg: “Våra barn utsätts för anpassningskrav som inte bygger på barnets behov utan den vuxnes”.

Frågan är: hur väl står sig det svenska kynnet inför det nya mångkulturella, internationella samhället? Hur trygg är hän inför de förändringar som sker? Hur känner han sig när institution efter institution ersätts med nya, privata lösningar? Ropar han på mer regler igen, ropar han på en gud som ska ge honom trygghet istället, blir det de “avvikande” som får ta hans ångest: invandrarna, de homosexuella, de starka kvinnorna?

Lyckovandring i Queen Camel

Med en apelsin i ena fickan och en banan i andra, sätter jag kurs mot bergen. Mina vandrarkängor trampar vant stigen fram i Somersets böljande natur. Det är ett underbart septemberväder; ljusgula mattor av skördade fält lyser längs vägen. Jag andas in den klara, höga luften och är beredd på min uppgift.

I The Times har jag nämligen läst en intressant artikel om lycka. En forskare vid namn Mihaly Csikzentmihalyi (!) har ägnat hela sitt liv åt att finna ut vad som gör en människa lycklig. Över 10.000 personer har deltagit i hans empiriska forskning under åren. Efter trettio års arbete och 18 böcker anser han sig ha kommit fram till svaret.

Han säger att lycka är något helt annat än vad folk i allmänhet strävar efter. Det är inte något man köper, inget stort som händer en. Det handlar inte heller om ett överflöd av materiella ting men det finns en undre gräns. Livets nödtorft måste man ha.

En av de komponenter som ingår i hans lyckobegrepp är ordet koncentration. Intensiv koncentration på en uppgift, i samband med att uppgiften är på en lagom svår nivå dvs lagom svår för just den personen, kommer att som slutresultat ge LYCKA.

Uppgiften ska också vara något man själv valt och vill göra för sin egen skull. Beundran och uppskattning av andra får inte vara motivet.

Så fort som uppgiften känns för lätt, måste man söka nästa nivå för att uppleva lyckokänslan igen. Kanske göra uppgiften snabbare eller mer utvecklad. Men det handlar om att ständigt gå vidare. Ibland handlar det om att helt byta uppgift för att matcha ett nytt skeende i ens liv.

Paradoxalt kommer lyckan efter det att man har fullföljt uppgiften skriver han; när bergsklättraren tittar ut över landskapet, när boken är skriven, när tavlan är målad osv.

Så nu är jag på väg genom det engelska landskapet för att testa hans teori…

Jag älskar att vandra. Jag älskar Cadbury Castle´s vyer ut över Black Valley likaväl som Dunham Hill´s. Så jag ska vandra upp till båda topparna på samma resa.

Det är min uppgift.

Cadbury Castle
Dunmham Hill

En timme senare sitter jag i lä  på Cadbury Castle´s sydsida och äter min apelsin. Vandringen var hård i uppförslutet men inte för svår. Jag känner trygg tillfredsställelse över att jag klarat det så bra. Min blick vandrar över till den andra toppen. Där är mitt slutmål..

Dunhill view from Cadbury Castle

Efter en stunds solande vandrar jag nerför berget på andra sidan och börjar röra mig mot Dunham Hill. Kroppen är nu tröttare men fortfarande stark. All min koncentration ligger i att klara nästa topp.

Passagen mellan topparna löper på plan mark längs landsvägen och ger mig lite andhämtning.

Sakta börjar uppförslutet ta tag i knäna igen men jag kämpar på och tänker på mitt mål.

Landskapet sjunker undan återigen en gång och jag känner den fria luften runt mig. En fårahjord tittar förstrött på mig när jag lite andfådd passerar dem

.

Plötsligt är jag framme! Jag ser långt åt alla håll och jag tittar tillbaka mot Cadbury Castle. Nyss var jag där och nu är jag här!

Jag lägger mig raklång i gräset och tittar upp i himlen.

En lyckokänsla väller upp i mig och jag skrattar! Jag gjorde det!

Jag sätter mig upp, äter min banan och tänker att Mihaly Csikzentmihalyi, han hade rätt han!