Scholae Malmogiensis

Malmö sett ifrån Sege ås mynning på 1820-talet. Nils Isak Löfgren.

”Along with the Christian faith, education has been another cornerstone of urban identity since the medieval era”.¹

¹ Clark,Peter. European Cities and Towns : 400-2000, 309.

INTRODUKTION

Under en guidad tur genom det medeltida Malmö fick jag kännedom om platsen för Malmös äldsta skola. Skolan låg i hörnet Själbodagatan/Mäster Nilsgatan, intill S:t Petri kyrka, mellan 1406 och 1826. Idag finns inget som minner om skolans tidiga existens när man passerar platsen. Jag kunde inte heller hitta en samlad skrift som spänner över skolans hela liv, dvs under 700 år, fram till sin nuvarande plats i hörnet Amiralsgatan/Drottninggatan. Syftet med denna uppsats är att ge Malmö latinskola en längre, men dock översiktlig, sammanfattande historia.

MALMÖ UNDER 1300-TALET

”Som handelsplats, blev Malmö under 1300-talet, en av de skånska centralorterna för marknadsbesökande köpmän från hela Nordeuropa: Lubeck, Hamburg, Rostock, Wismar, Stralsund, Stettin, Danzig, Greifswald, Kiel, Dortmund, Demmin, Deventer, Anklam,Utrecht, Harderwijk, Kampen, Maastricht och Haarlem. Ja, dit samlades även i ökad mängd köpmän även från England, Skottland, Flandern och Normandie. I början av 1300-talet var rikedomen, bland stadens borgare, så stor, att detta som vi veta, fångad av  storstadstankar, att de lät genom en lubeckerbyggmästare uppbygga en kyrka, den ståtliga gotiska S:t Petrikyrkan, en sinnebild av storstadstanken, ja ytterst även för den tyska företagsamhetsandan, som legat till grund för samhällets framsteg och bådade om ett förverkligande av stordrömmen: en dominerande ställning i det skånska handelslivet.”¹

Dessa rader om det dåtida Malmö är tagna ur A.U. Isberg den äldres (1826 – 1900) omfattande verk om det tidiga Malmö. Han gick själv på Malmö latinskola före sin studenttid i Lund. Boken visar på en stad av stor betydelse under medeltidens slutskede. En stad som visserligen har gått igenom många cykler sedan dess, men som kanske fortfarande har stordrömmen kvar..

Den tid vi befinner oss i vid själva bildandet av Malmö skola kallas renässansen, medeltidens slutperiod. Det är vid denna tid som de etablerade makthavarna i Europa dvs den tysk-romerske kejsaren och påven, förlorar makt och börjar utmanas av andra grupper.² Många var kritiska till den katolska kyrkans dekadens. Så även fransiscanermunkarna som dominerade i Malmö.³

¹Isberg, A.U. Skolväsendet i Malmö, 426.

²Holmstedt, Leif. En historia om Malmö latinskola 1956 – 2006, 1.

³Söderlund,Kerstin. Franciskanerna och deras kloster i Malmö.Elbogen(1985) http://elbogen.nu/Skrifter_pdf/MaFo1982.pdf sid. 86 – 89. (Hämtad 2018-10-23)

Melankoliska rum – Karin Johannesson

Otroligt lärorik bok om ” känslolivet mörkare sidor” och dess historia: Augustnominerad som bästa fackbok år 2009. Melankoliska rum av Karin Johannisson.
Är du en 1700-talsmänniska, 1800-talsmänniska eller 1900-talsmänniska? Är du hypersensibel, gråter öppet är du högsta mode på 1700-talet, utverkar du känslokontroll intill neuros är du en perfekt 1800-talsmänniska eller ger du efter för dina egna begär i de flesta lägen, då är du en normal 1900-talsmänniska där hypersensibiliteten har förskjutits till sjukdom och kontroll blivit mossigt.

Citat

”Alla landsortsbor avskyr varandra. Eftersom de är ovana vid nöjen har de blivit förhärdade och avogt inställda mot allt sådant – dumma, av brist på tankar – själviska av brist på sällskap. Det finns inget gott att få på landet, och om det skulle finnas, skulle de inte låta dig få del av det. En människa som lämnas åt sig själv utvecklas snart till en mycket obehaglig person. Okunnighet är alltid svår att ha att göra med men lantlig okunnighet är outhärdlig.  William Hazlitt 1778-1830 litteraturkritiker i London                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                

Inser man att det finns mönster i samhället som gör att kvinnors liv snävs in, då är man feminist, sade Leijonborg och hänvisade till en gammal liberal husgud, nämligen John Stuart Mill som han citerade: “Vi vet inget om vad män och kvinnor förmår förrän vi behandlar dem lika. Ingen klass är så förtryckt som kvinnorna”.

Stockholm är en stad som är ett landskap: gleshet och rymd, slutna fasader, något lätt antiseptiskt.Paris däremot är förtätning och närhet, påträngande dofter, utan markerad gräns mellan inne och ute: en kropp.Därigenom- och genom mängden människor- uppnås den kritiska massa som så intensivt ger en känsla av rörlighet och förutsägbarhet. John Sundkvist, SvD.

Buddhismens utveckling i Indien visar att en djuplodande och inträngande intellektuell utforskning av verklighetens innersta natur kan kulminera i, eller åtminstone möjliggöra ett kvanthopp bortom förnuftet.Faktum är att detta är en av vägarna till upplysning på individuell nivå.I den tibetanska buddhismen kallas den VÄGEN UTAN FORM eller PSYKETS PRAKTIK.Vägen utan form föreskrivs människor människor med intellektuell läggning.Den fysiska vetenskapen följer en liknande väg.S368 De dansande Wu-Li mästarna av Zukov

Det som räddar oss är den mängd kärlek vi fått, det är vår hållbarhetsreserv.

Svetlana Aleksijevitj

Vad händer när strålkastarljuset riktas emot dig?-Äsch, det gamla vanliga, småländska.Att man inte ska göra sig märkvärdig, att man skickar någon annan att hämta kakor vid kaffebordet först för ” inte ska väl jag”..Dramatenchefen Ingrid Dahlberg 

David Bodanis

TITEL: E=mc2

David Bodanis

Nordstedts Förlag 2001

365 s.

Detta är inte mindre än en populärvetenskaplig biografi över världens mest kända ekvation.

David Bodanis, författare och lärare vid Oxford universitet, har följt ekvationen både bakåt och framåt i tiden som vid släktforskning.Resan börjar i 1600-talets Europa , vi möter män och kvinnor som ägnat sina liv åt vetenskapen, passerar Einstein 1905 och slutar med konturerna av den nya fysiken.

Om Einstein skriver författaren:

“Föreställ er att ni kan konstruera en skimrande kristallisk modell som är så liten att den ryms i er slutna hand. Öppna handen och se hela universum växer fram i all sin lysande prakt.Newton var den förste som gjorde detta, redan på 1600-talet.Han formulerade ett fullständigt system för världen som kunde beskrivas med blott en handfull ekvationer, men som samtidigt innehöll reglerna för hur man kan skapa hela världen. – Einstein var den andre.” (S.98-99)

Vi får på ett thrillerartat sätt följa hur bit läggs till bit i det stora puzzlet på väg mot ekvationens upptäckt och framtida användning. Spänningen hålls konstant hög.50 år blir en halv rad i boken medan kritiska språng berättas ingående och med stor fascination. Fast nog kunde författaren nämnt antalet omkomna i Hiroshima..

Bodanis berättar också om det samhälle en nytänkande människa möter.Den etablerade, bekväma sanningen utnyttjar prestige, äregirighet, avundsjuka, kvinnohat, rasism och religionsstrider för att tillintetgöra det hotande. Einstein framstår som undantaget som bekräftar regeln..moral och intelligens går inte automatiskt hand i hand.

Författaren berättar också om kvinnliga forskares vedermödor. Han citerar Emilie du Chatelet, kvinnlig forskare på 1700-talet, med bl a Voltaire som älskare:” Om jag vore kung…så skulle kvinnorna vara mer värda och männen skulle få något nytt att efterlikna”.(s.245)

Boken avslutas med en kort genomgång av Einsteins allmänna relativitetsteori där han gör ytterligare språng på den mänskliga insiktens väg.Han mottar nobelpriset 1922 för sina insatser.

Vivianne Forrestier

Ett samhälle i förändring

Viviane Forrester´s bok ”Den ekonomiska terrorn” slutar med ordet respekt. Sluta terrorisera de överflödiga i samhället, manar hon.

Hon målar upp en mörk bild av det allt ökande antalet, från arbetslivet, utestängda men som samtidigt är innestängda i det västerländska samhället helt hänvisade till sviktande sociala sociala skyddsnät.

Dessa överflödiga, menar hon, anklagas av vissa för att ha vållat sin situation själva och tutas i att lönearbete och systemberoende är den enda samhällsform som heter duga och ger dig rätt att existera på denna jord. Att existera har blivit synonymt med att vara samhällsnyttig och profitskapande.

Förutom detta anklagande utanförskap av parasitär art hänvisas de överflödiga till att leva i förorter som osynliggör och passiviserar ännu mer. Forrester jämför dess växande områden med fattiga länders slumområden och manar till insikt innan det är för sent .Det demokratiska samhället tar än så länge sitt ekonomiska ansvar för dessa områden men vad händer om en politiskt instabilare situation uppstår, undrar hon.

Hon menar vidare att drömmen om arbetets återkomst är en mästerlig illusion, för att inge falska förhoppningar om att allt ska bli som förut. Det är bara att inse att det traditionella lönearbetet inte kommer att kunna vara inkomstkälla för flertalet i framtiden, säger hon. Arbetslösheten är inte övergående. Det är ingen lågkonjunktur vi är inne i, det är ett systemskifte.

Den nya teknologin, den nya globala ekonomiska makten rör sig på ett helt annat plan än vårt mänskliga samhälle och behöver inte längre alla människor för att uppnå sina profitmål. Vår tids beslutfattare har inte några känslomässiga band till den värld den krossar. De ser världen som ett jättekasino med möjlighet till snabb profit.

Forrester varnar för den sömndruckenhet som samhället fortfarande vilar i. De överflödiga kommer snart att omfatta även dig!

Hon manar dessa  ”överflödiga” av idag att se sig som de Första. De är längst fram i historien där många av oss kommer att hamna och ligger sålunda före detta samhälles kollaps. Ta vara på möjligheten och organisera er inom denna civilisationen, manar hon, erkänn att detta samhälle gjort er rotlösa och illa men acceptera inte att leva med det präktiga samhällets syn på er. Se inte samhället som det förlovade land ni vill in i. Ni ser det på avstånd och som en usel roman växer kärleken och de förtvivlade drömmarna på avstånd från den älskade, fortsätter hon. Analysera er situation och tänk! Att tänka fritt är en politisk handling, underskattad men vår enda utväg just nu.

Till de beslutande manar hon: Hitta en ny modell för fördelning och överlevnad som inte utgår från lönearbetet. Frigör de överflödigas inneboende livsvilja med andra morötter än arbetets lov och ära. Det kommer inte att finnas arbete till alla helt enkelt. Finansvärlden mår bra. Många länder är ekonomiskt rika. Men samhället blomstrar inte trots företagens profitvinster.Viviane Forrester reser en apell i fransk anda: frihet, jämlikhet, broderskap!!

Svensk mentalitet

Svensk mentalitet

I TIDER AV STARK samhällsförvandling är det intressant att studera hur olika folkliga mentaliteter reagerar på förändringar. Åke Daun, professor i etnologi vid Stockholms universitet, har studerat det svenska kynnet “utifrån” och försöker i sin bok ge sin bild av svensken.

I sin bok Svensk mentalitet säger han följande:

“Ett samhälle måste alltid organiseras utifrån “barnet” inom befolkningen.En barnuppfostran som strävar att göra barnet otryggt och osjälvständigt för att få henne “lydig” senare i vuxen ålder, måste tillgodose den otrygge med starka ramar, regler och institutionskänsla för att inte samhället ska bli för sjukt. “Slut citat

HAN SER PÅ svensken från flera håll, den svenska barnuppfostran, vårt sätt att relatera , hur vi handskas med känslor och förnuft, den svenska ensamheten, det svenska konfliktundvikandet, det svenska tungsinnet och tystlåtenheten.

När det gäller t ex känslor så skriver han: “Som var och en vet finns det också livliga och känslomässigt starkt utagerande svenskar. Sådana personer får av andra då och då veta, att de är alltför högljudda, alltför pratglada, alltför ivriga.” Han fortsätter att säga att ” lägga band på sig känslomässigt är av största vikt för att bli betrodd i Sverige.Många invandrare verifierar påståendet och vet hur de ska spela “svenska” vid anställningsintervjuer mm.

NÄR DET GÄLLER konfliktundvikandet så skriver han att många äktenskap går i kras pga svensken inte lärt sig “det goda grälet” .Han skriver: “Det finns kulturer där konflikter ansikte mot ansikte inte som i Sverige är ångestladdade, utan där gräl uppfattas som mera integrerade delar av socialt liv – gräl med underordnade, gräl på grannar, på servitören, på svärmor. Med en sådan bakgrund blir inte första äktenskapliga grälet en katastrof”.

Ett typiskt svensk uttalande anser han följande vara: “Det lönar sig inte att vi diskuterar detta, vi tycker så olika”. Här menar Daun att det är just då det lönar sig att diskutera för att lära sig den andres synvinkel men då kommer ångesten för konflikt upp och stoppar vidare diskussion.

NÄR DET GÄLLER nyfikenhet på andra och andra kulturer skriver han: “Många svenskar är indifferenta, likgiltiga, inför människor utanför den snäva kretsen av släkt och nära vänner.”

Här kan invandraren uppfatta det som ett aktivt avståndstagande mot honom vilket det inte är.

DEN SVENSKA ensamheten kopplar han ihop med ett starkt behov hos svensken av att känna sig oberoende.”Slippa folk” är en vanlig inställning: svensken drar sig undan i sommarstugan för att koppla av medan en utlänning söker andra på ett cafe. Svensken går ut i naturen ensam och njuter.

DET STARKA BEHOVET av oberoende präglar också barnuppfostran, anser Daun, där barnet tidigt ska göras självständigt .I ett pedagogiskt program från Socialstyrelsen stod det följande om fritidshemmens uppgifter: “det ska ge barnen stöd i deras frigörelse från det nära beroendet av vuxna”. Daun menar på att det i den svenska kulturen finns ett alltför tidigt framtvingat oberoende hos barnet innan barnet självt önskade det. Detta resulterar i stark separationsångest hos svenska barn, fobier, obefogade rädslor, sömnsvårigheter. Han refererar till psykiatriken Johan Cullberg: Våra barn utsätts för anpassningskrav som inte bygger på barnets behov utan den vuxnes”.

Frågan är: hur väl står sig det svenska kynnet inför det nya mångkulturella,internationella samhället? Hur trygg är han inför de förändringar som sker? Hur känner han sig när institution efter institution ersätts med nya lösningar? Ropar han på mer regler igen, ropar han på en gud som ska ge honom trygghet istället, blir det de “avvikande” som får ta hans ångest: invandrarna, de homosexuella,de starka kvinnorna.