KAMPEN OM LATINET

Latinets blomstringstid var 1600-talet. Under 1700-talet gjorde franskan och tyskan sitt intåg, men latinet kom att kvarstå som en enande symbolisk faktor inom den kristet färgade skolmiljön. 1800-talet kom att bli den slutgiltiga tid när kampen om latinet avgjordes.

1820 separerades apologistklasserna från lärdomsskolan och gymnasiet. Gymnasiet skulle ses som en vidareutbildning före universitetsstudier efter lärdomsskolan. Detta ledde till att fattigare föräldrar blev tvungna att sätta sina barn i apologistklassen, vilken då förlorade starkt i status.

1849 slogs apologistskolan och lärdomsskolan åter ihop för att motverka detta. 1856 gav direktiv om att skolan skulle verka ”medborgerligt fostrande, dels att vara vetenskapligt förberedande”.¹

Från och med tredje klass kunde man välja mellan klassisk linje och reallinje men även nu kom reallinjen att uppfattas som sämre och parasiterande av både latinlärarna och dess elever. Även ute i samhället uppfattades realexamen som något mindre värt. Först 1873 hände något. Alla latinelever skulle nu läsa samma ämne som realeleverna fram till och med tredje klass. Först då kunde man välja en latinlinje sista året.² Först nu fick reallinjens utbildning ett erkännande i samhället.

Inom den privata sektorn hade utvecklingen gått mycket lättare; redan från början av århundradet hade nio olika skolor startats av typen nyspråkliga, yrkesförberedande eller allmänbildande privatläroverk.³

LATINSKOLANS ÖDE

”Latinskolan” vände sig fortfarande endast till några få procent av befolkningen under 1800-talet samt levde kvar i det förflutna. Det var en skola för de välsituerade och inte för den stora massans barn.⁴ Elever i allmänhet utgjorde inte mer än 8% av den manliga befolkningen i stora städer och så lite som 1% i mindre städer⁵  På ”Latinskolan” handlade det om elevantal långt under 100 personer (1758:67 elever:1768-76: 55 elever, 1779-90:57 elever 1796:50 elever, 1800:44 elever,1801:48 elever, 1802:36 elever, 1811: över 100 elever) ⁶

¹ http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/p-larsson-esbjorn-03-sv-utbsystemets-fodelse.pdf , 9 Hämtad 2018-11-08)

² Ibid, 9.

³ Ibid, 11.

⁴Clark, Peter. European Cities and Towns : 400-2000, 281.

⁵Ibid, 287.

⁶Evers, Arthur. Malmö Högre Allmänna Läroverk för Gossar, underden svenska tiden, 199.