Scholae Malmogiese

ELEVERNAS SITUATION

Det var enkelt att börja läsa vid det nu svenska skolan efter reformationen. Det främsta kravet var att man kunde läsa svensk text. Skolan fortsatte som trivialskola med samma ämnen som på den danska tiden: grammatik, retorik och dialektik, samt grundläggande latin och kristendom samt sång. Till det lades att läsa latinsk text under 1800-talet, multiplikationstabellen, att kunna räkna och kunna Luthers lilla katekes utantill.Undervisningen var i princip avgiftsfri vilket kunde utnyttjas av vissa elever som började skolan för att endast få ett gratis målmat. Eleverna måste klara sitt övriga uppehälle på egen hand. Det gjorde de bl a genom att sjunga vid bröllop och begravningar samt vid stadens fyra högtidstillfällen och undfå ”omgången”, en gammal plägsed att få ta upp kollekt vid framförandet som sedan delades mellan lärare och elever. En annan inkomstkälla sedan reformationen var donationer till skolan. Katolska kyrkan hade själva bekostat all undervisning. 2

KÖRSÅNG SOM INKOMSTKÄLLA FÖR ELEVERNA

De fyra svenska högtidsaftnarna var Mårtens- jul-, nyårs- och trettondagsafton då skolans elever sjöng för att få in pengar.Seden var att man vandrade genom staden och sjöng på speciella platser. Sångarna var delade i två körer: av vilka rektor följde den första.

1757 fastställdes den väg man skulle ta: först sjöng man vid högvakten, sedan vid kungliga guvernementshuset, därpå vid stadens kommendanthus. Sedan gick kören hela Södergatan ner, vidare in på Skomakaregatan och därifrån till södra och västra sidan om Stora torget, varifrån vägen togs genom den gränd, som gick till räntmästarens hus och sedan till Söderport. Så gick man förbi Slottsparken till Västergatan och Adelsgatan och slutade turen vid landssekreterarens hus. Därefter började man åter vid östra sidan av Stortorget och ”fortfor sedan med den gamla touren”. Om tiden tillät, skulle man gå ned till vallen och sluta vid Strandporten”.3  Varje kör var anförd av en kantor. Martins afton 10 november 1777 bestod varje kör av 25 personer vardera. För belysningen svarade lyskarlarna. Denna körsång avskaffade 1797 med motiveringen att gossarna skadade sin hälsa och att ”de fattiga eleverna slet mer på sina kläder än de hinna förvärva dem”.

Ett annat sångtillfälle var första maj på apoteln Jacobis dag. Då hälsade skolungdomen sommaren välkommen under ett muntert tåg genom staden. En av de främste eleverna hade utsetts till majgreve. Han pryddes med grönt och bar en spira i handen. Före honom gick två kamrater med en vacker blomsterkrans och efter honom de övriga gossarna, prydda med blommor och gröna kvistar. Lärarna gick sist. De ställde sig framför de förmögnas hus för att få bäst betalt.

1Evers, Arthur. Malmö Högre Allmänna Läroverk för Gossar, under densvenska tiden, 198.

2Evers, Arthur. Malmö Högre Allmänna Läroverk för Gossar, under densvenska tiden, 174.

3 Ibid, 210.