Ur citaten, som givits ovan, kan vi utläsa hela den värld som mötte en skolelev, en ”pepling”, som de kallades (småpåvar) när han, för det var bara en han, beviljats inträde i Malmös nystartade skola. Han lärdes upp till korgosse och hjälpte till vid de ritualer som den katolska kyrkan önskade utföra i S:t Petri kyrka. Religionen och den andliga sången hade en dominerande plats i det medeltida skolväsendet.¹ Han står denna dag vid höstmarknaden längst fram i bilden tillsammans med andra peplingar.

PEPLINGARNAS VARDAG

Pojkarna började skolan i 6 -7 års åldern; förutom läsa/skriva handlade det om kristendom och åter kristendom. De var främst storbönders och de adligas söner, vars föräldrar ville se annan väg för dem i livet. Först efter reformationen kom det pojkar från mer fattigare villkor. Det fanns tre klasser och man gick två år i varje. Man hade nio timmars skolgång varje dag utom söndag då man tjänstgjorde i kyrkan. Skoldagen började kl. 05.00 på morgonen fram till kl. 8.00 därefter 1 timmas rast. Mellan kl. 9-10 var det lektion igen, därefter två timmars ledighet. Lektion började igen kl. 12.00 och pågick till 15.00. Riset och färlan var de två bestraffningsmetoderna lärarna och deras hjälplärare använde.²

Peplingarnas vardag var hård: det förekom mycket pennalism och de var passopp till lärarna. De tiggde för att klara sitt uppehälle i skolan och tog också arbeten vid sidan av t ex för att sjunga på begravningar. Ett annat försörjningssätt var att dela ut prästsedlar.³ Trots de svåra åren stannade de flesta kvar i skolan i 20 år för att ta sig upp inom kyrkans hierarki för att bli präster. Det var först med reformationen som situationen lättade för dem.⁴

¹Isberg, A.U. Skolväsendet i Malmö, 75.

². Ibid, 459.

³ Ekman. Ernst L. Skolgossarnas prästsedlar. Elbogen(1953) http://elbogen.nu/Skrifter_pdf/MaFo1953.pdf sid. 68 – 72.(Hämtad 2018-10-23)

⁴ Schartau, Sigurd. Malmö Högre Allmänna läroverk, under den danska tiden,414.