Scholae Malmogiese

Ur citaten, som givits ovan, kan vi utläsa hela den värld som mötte en skolelev, en ”pepling”, som de kallades (småpåvar) när han, för det var bara en han, beviljats inträde i Malmös nystartade skola. Han lärdes upp till korgosse och hjälp vid de ritualer som den katolska kyrkan önskade utföra i S:t Petri kyrka. Religionen och den andliga sången hade en dominerande plats i det medeltida skolväsendet.Han står denna dag vid höstmarknaden längst fram i bilden tillsammans med andra peplingar.

PEPLINGARNAS VARDAG

Pojkarna började skolan i 6-7 års åldern; förutom läsa/skrivahandlade det om kristendom och åter kristendom. De var främst storbönders och de adligas söner, vars föräldrar ville se annan väg för dem i livet. Först efter reformationen kom det pojkar från mer fattigare villkor. Det fanns tre klasser och man gick två år i varje. Man hade nio timmars skolgång varje dag utom söndag då man tjänstgjorde i kyrkan. Skoldagen började kl. 05.00 på morgonen fram till kl. 8.00 därefter 1 timmas rast. Mellan kl. 9-10 var det lektion igen, därefter två timmars ledighet. Lektion började igen kl. 12.00 och pågick till 15.00 Riset och färlan var de två bestraffningsmetoderna lärarna använde.2

Peplingarnas vardag var hård: det förekom mycket pennalism och de var passopp till lärarna. De tiggde för att klara sitt uppehälle i skolan och tog också arbeten vid sidan av t ex för att sjunga på begravningar. Ett annat försörjningssätt var att dela ut prästsedlar.Trots de svåra åren stannade de flesta kvar i skolan i 20 år för att ta sig upp inom kyrkans hierarki för att bli präster. Det var först med reformationen som situationen lättade för dem.4

1Isberg, A.U. Skolväsendeti Malmö, 75.

2. Ibid, 459.

3 Ekman. Ernst L. Skolgossarnas prästsedlar. Elbogen(1953) http://elbogen.nu/Skrifter_pdf/MaFo1953.pdf sid. 68 – 72.(Hämtad 2018-10-23)

4 Schartau, Sigurd. Malmö Högre Allmänna läroverk, under den danska tiden,414.