Scholae Malmogiese

1800-TALETS VINNARE VAR BORGARKLASSEN

”For the nineteenth-century bourgeoisie, the education of their children became a prime concern and a form of class label. Lower-classtake-up of education was more sluggish. Literacy levels, normally rising in the eighteenth century, dipped or stagnated after1800, asurbanization and immigration from the countryside accelerated and social conditions deteriorated.”1

1800-talet innebar en uppluckring av det rigida samhället. Talesättet ”skomakare bliv vid din läst” innebar en statisk samhällssyn och utmanades nu. Ståndsriksdagen, som funnits sedan 1400-talet, går i graven 1866. Borgarklassen växte sig allt större och satte sin prägel på ett helt samhälle som nu gick in i industrialiseringens, urbaniseringens och migrationens tidevarv.2 Allmogen generellt fick det allt sämre. Nya lagar såsom kvinnans myndighet 1864 samt näringsfrihetslagen 1865 gjorde att människor nu kunde förändra sin egen sociala status i samhället. Mobilitet” är ordet som kommer att följa det ekonomiska livet både under 1800 och 1900-talet.

DET EXPANSIVA SKOLSYSTEMET

Det svenska skolsystemet utvecklades starkt under 1800-talet genom att staten alltmer ”lade sig i” samhället t ex infördes allmän folkskola för hela folket 1842. Denna åsikt, om statens ökade inblandning, är den engelske pedagogikforskaren Andy Greens slutsats efter att ha studerat olika möjliga förklaringar till den kraftiga expansionen av skolväsendet– en expansion som skedde i hela Västeuropa. Många har velat ta åt sig äran genom att förklara varför det skedde, menar han; allt från liberalerna via Durkheims åsikt att ett mer komplext samhälle krävde mer komplext utbildade, till marxistiska påståenden att utbildning var det nya sättet att styra folket.3

Enligt forskaren Margret S Archer, även hon av åsikten att statens intresse för utbildning ökade, så bör man se till vem som hade makten över undervisningen vid 1800-talets början och samtidigt se vilka som utmanade makten. I hela västvärlden hade kyrkan makten över skolan och deras främsta intresse var att utbilda präster.I sin bok ”Striden om latinväldet” av Olof Wennås framhålle rhan hur starkt de gamla latinlärarna ville hålla fast vid det traditionella tänkandet samt att utbildning inte var något som hela samhället tog del av.5

1 Clark, Peter. European Cities and Towns : 400-2000, 309.

2 Evers, Arthur. Malmö Högre Allmänna Läroverk för Gossar, under den svenska tiden,, 286.

http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/p-larsson-esbjorn-03-sv-utbsystemets-fodelse.pdf, 1(Hämtad 2018-11-08)

4 Ibid, 5

5 Ibid,6.