Det kunde också gå illa. Det berättas att när de ställt sig vid fältmarskalkens hus ombads de inte sjunga för makan låg sjuk. Då hade skolpojkarna anfallit betjänterna som kom med beskedet och ”dem över huvudet med värjan slagit”. ¹

KRAV PÅ FÖRNYELSE AV SKOLAN

Skolordningen från 1724 innebar en förstärkning av apologistklassernas skriv- och räkneundervisning. Denna klass var avsedd för blivande näringsidkare och lägre tjänstemän.² Klagan på skolans undermåliga undervisning och dåliga elevmaterial, fortsatte under hela 1700-talet. Debatten intensifierades alltmer vid 1700-talets mitt då samhället genomgick stora sociala, ekonomiska och politiska förändringar. Det s k ”tredje ståndet”; civila ämbetsmän, bergbrukets och handelns män, hade börjat göra sig alltmer gällande.³ Deras ideal var en skola som skulle utgöra grunden till en allmänt medborgerlig bildning.

Detta resulterade i beslutet att förstärka apologistklasserna ytterligare samt avskilja dem från det egentliga gymnasiet i 1807 års skolordning. Gymnasieskolan  delades upp i två parallella utbildningsvägar, en klassisk och en modern.⁴ Detta genomfördes dock först efter 20 år. Man intresserade sig nu även för elevernas fysiska fostran sedan en tid tillbaka och gymnastik infördes på schemat.⁵ Man gymnastiserade utomhus vid Petri kyrka.

¹ Evers, Arthur. Malmö Högre Allmänna Läroverk för Gossar, under den svenska tiden,, 212.

² http://www.hhogman.se/skolhistoria.htm (Hämtad 2018-011-08)

³Evers, Arthur. Malmö Högre Allmänna Läroverk för Gossar, under densvenska tiden, 96.

⁴ http://www.hhogman.se/skolhistoria.htm (Hämtad 2018-011-08)

⁵Evers,Arthur. Malmö Högre Allmänna Läroverk för Gossar, under densvenska tiden, 101.