FAKTARUTA

“Det tog protestantismen 10 år att nå Malmö från Wittenberg, Tyskland. Då hade den redan växt sig stark under vägen. Den 29 maj 1527 höll prästen Claus Mårtensson det första reformtalet på modersmålet i ett öde stående kapell på Rådmansvången i Malmö. Kyrkans språk hade ju hitintills varit latin, latin och åter latin. Skarorna som åhörde honom förundrades över att höra Guds ord på danska! Skarorna blev allt större och större allteftersom han predikade på olika platser i staden under de följande dagarna. Hans envetna kamp mot katolska kyrkans dekadans gjorde Malmö till ett centrum för upproret. Alltfler anslöt sig till hans predikande bla en munk Hans Olufsen som kom att bli hans högra hand. Alltmer uppretade katoliker fick till slut lundaärkebiskopen Aage Jepsen Sparre att förbjuda dem att predika i Malmö i september samma år. De återvände dock ett år senare med ett brev från kung Fredrik den förste och kunde fortsätta sina predikningar. Så småningom fick de predika i S.t Petri kyrka där nu lutheransk och katolska gudstjänster hölls sida vid sida ett bra tag. Hösten 1529 proklamerades den evangeliska lärans seger.”

EFTER REFORMATIONEN/SKOLAN UNDER SVENSK TID 1600/1700

Vid 1500-talets reformation organiserades skolan om till att lära ut den lutherska lärans ritualer. “Som man for Tiden havde haft en katolsk Kirkeskole, fik man nu en luthersk Kirkeskole”,skriver en dansk kyrkohistoriker.^1. 1526 byggdes skolhuset också ut något för att klara det större antal elever som flödade till men låg fortfarande på samma plats.Samma år betydde också slutet för alla klosterskolor då de katolska munkarna nu lämnade den protestantiska maktens område. 1626 inför man det fyraåriga gymnasiet i Sverige. Katedralskolorna omvandlas till trivialskolor och ersätts först 1905 av realskolan.² I princip fortsatte Malmö skola som ett prästgymnasium fram till 1820 men nu i Luthers fotspår.

Övergången från att vara en dansk skola till svensk, efter Sveriges övertagande av Skåne 1658, blev en långdragen historia. En av anledningarna till att Sverige gick mjukt tillväga vid försvenskningen var skåningarnas hat mot de nya herrarna. Efter ett danskt försök till återerövringskrig tog man i hårdare. Man grundade också Lunds universitet 1668 för att förmå Skånes elever att stanna i det nya landet och inte börja studera i Köpenhamn som tidigare.² 1680 anses vara det år då den siste dansken lämnade sin post inom Malmö skola.

Sedan Skåne blivit svenskt, inträdde en svår period för Malmö. Staden förlamades av svensk tull och höga skatter. Detta ledde till ett utarmat borgerskap vilket påverkade lärarnas löner negativt och situationen blev ännu sämre under de nordiska krigen.³ De nordiska krigen 1558 -1721, som handlade om makten i Östersjön, pågick under 163 år mellan Polen, Ryssland, Danmark och Sverige i olika omgångar. Sommaren 1716 hotades t ex staden av en rysk belägring. Skolans lärarkår bad domkapitlet att få lämna staden tillsammans med sina familjer av säkerhetsskäl. Svaret var dock nekande. 1719 skrev elever till biskopen att de blivit uppsagda i ”maten” hos sina kostvärdar pga av att för lite livsmedel fanns att upphitta. Samma år skrev en lärare att många elever hade lämnat skolan pga av medellösheten samt att vissa blivit lockade in i det militära. Elevantalet 1716 var nu hälften av det ursprungliga, endast 41 elever.⁴

¹Ersgård, Hans. Den ”danske” skole i Malmö. Elbogen(1990) http://elbogen.nu/Skrifter_pdf/MaFo1990.pdf sid. 10 – 22.(Hämtad 2018-10-23)

² http://www.hhogman.se/skolhistoria.htm

² Evers, Arthur. Malmö Högre Allmänna Läroverk för Gossar, under den svenska tiden, 1.

³ Ibid, 147.

⁴ Ibid, 40.

⁵ Ibid,198.