Scholae Malmogiensis

MALMÖ LÄRDOMS- OCH APOLOGISTSKOLA 1821 – 1858

1821 genomfördes den första förändringen av skolans inre struktur i modern tid. Den ska nu, efter en ny skolordning 1820, undervisa i högre utbildning och byter därför namn till Malmö lärdoms- och apologistskola. Två namn får den, för att den nu delades in två helt skilda delar: en lärdomsskola och en apologistskola för yrken som behövdes inom det växande näringslivet. Lärarna i dessa mer praktiska utbildningar kallades apologister (räknemästare).

Ur apologistklassen, som med tiden blev större och större, bildades den reallinjen som sedan fanns bredvid den gamla latinlinjen långt in på 1900-talet.1

MALMÖ HÖGRE ELEMENTAR LÄROVERK 1858– 1878

1856 kom ett dråpslag mot skolan. Kungl. Majt ingav till riksdagen en proposition där skolan skulle förvandlas från en högre skolform till en lägre. Det skulle bara finnas en högre skolform i varje län och den fanns i Lund redan. Det blev stor uppståndelse i Malmö. Staden lyckades övertala riksdagen och fick en högre status som den behöll till in på 1900-talet. 1958 döptes skolan sålunda om till Malmös Högre Elementar läroverk.2

MALMÖ HÖGRE ALLMÄNNA LÄROVERK 1879 – 1928

Elevantalet växte i stort sett under hela första delen av 1800-talet men avtog under 1860-talet. Det som ändå fick staden att genomföra en ny flytt till en större skola, var hotet om att på nytt bli degraderade i status. Den 30 september 1879 invigdes den nya skolan vid Amiralsgatan under mycket högtidliga former samt bytte namn igen. Ett tåg med folk gick från den gamla skolan i procession till den nya, precis som skett förra gången, under det att Petris klockor ringde. Vid talet höll den nya rektorn C.I. Wåhlin fram en lunta med papper som visade vad alla de elever hade blivit för fint som  gått vid skolan mellan åren 1800 – 1870. Alla namn finns i en lunta på Malmö Stadsarkiv. Det nya elevantalet under hösten 1879 var 464 stycken.31928 lades namnet FÖR GOSSAR till, då nu även flickor fick börja vid gymnasium i Sverige. Dock ej på denna skola.

1 Evers, Arthur. Malmö Högre Allmänna Läroverk för Gossar, under den svenska tiden, 227.

2 Holmstedt, Leif. En historia om Malmö latinskola 1956 – 2006, 9.

3Evers, Arthur. Malmö Högre Allmänna Läroverk för Gossar, under den svenska tiden, 300.

Här följer några kortare utdrag ur elevers berättelser från slutet av 1800-talet. De första två är från skoltiden vid Västergatan och den tredje efter den slutliga flytten till Amiralsgatan.

  1. En lantbrukareson i Malmö Skola på 1800-talet

”Min skoltid vid Malmö högre elementärläroverk, i dagligt tal kallat ”latinskolan”, inföll mellan 1860-1870. I augusti 1860 gjorde jag mitt inträde vid skolan och den 4 juni 1870 avlade jag där jämte 12 kamrater studentexamen. Då jag kom till Malmö såsom skolgosse var jag redan bekant med staden. Mitt hem låg nämligen ej mer än ¾ mil från staden.. Då mitt hem låg så nära staden och hade lantbruk, hade det ingen svårighet att förse mig med proviant. Jag levde nämligen på s k ”torrskaft” hela min studietid. Det sista året åt jag likvisst middag i en källare på ett s k spisställe, numera skulle man väl kalla det för ett pensionat.

Skolan var belägen vid Suellsgatan, begränsad av Västergatan, Norra Vallgatan och Frans Suellsgatan. Utrymmet då började redan bli trångt för de 240 lärjungarna. 1870 hade det stigit till 370. Min första lärare var J.U.Quensel som var klassföreståndare och ensam undervisade i alla ämnena: kristendom, modersmål, historia och räkning. Vi voro 37 i klassen och några var kvarsittare. I andra klassen hade vi adjunkt L.P. Billing till klassföreståndare och lärare i alla ämnena. I denna klass började vi undervisas i tyska. I tredje klassen började undervisningen i latin och i 4:e grekiska. Latinet undervisades 10 timmar i veckan och grekiskan i 5 timmar. I de två översta klasserna hade jag till klassföreståndare Alexis Grönvall, Malte Eurenius och Carl Herslow. Herslow hade vi i franska. Jag genomgick alla klasserna utom 5:e övre, som jag och ett par andra kamrater hoppade över genom privatläsning under sommaren. Av de 37 i första klassen intagna 1860 om hösten togo endast 10 studentexamen. Det var i synnerhet Malmöpojkarna som lämnade skolan för att ägna sig åt praktiska göromål. När jag kom till skolan var jag 12 år, när jag lämnade var jag 22 år. Den fjärde juni var det examensdagen, den visserligen fruktade, men dock efterlängtade dagen, och då allt gått bra, var glädjen stor. Anders Nilsson.1

2. Minnen från Malmö Latinskola 1863 – 1871

Det gamla Malmöläroverket var ett stort tvåvåningshus med en viss tung grandezza och medeltidsminnens tyngd över sig. Det hade en rad mörka vedkällare, dit vi skolpojkar ibland vågade oss ned för att fånga mystisk stämning och stoja. Hörnhuset mitt emot bar på ännu förnämligare minnen, Jörgen Kochs hus. Dessa två byggnader representerade under min skoltid två vitt skilda

1 Schartau, Sigrid. (red) Malmö Högre Allmänna Läroverk, 151.

världar. Trappgavelhuset inrymde Kockums tobaksfabrik och mellan oss latinskolegossar och dennes fabrikspojkar ”brackorna” rådde ett ständigt tillstånd av ”klassfejd”, som i vintertider, då det så fogade sig, bröt ut i häftiga snöbollsbataljer. Våra dagars sociala klasskamp har tydligen gamla rötter och av dessa lågo icke få och de icke minst djupgående i de högre skolorna. Jag minns ännu levande, hur en lärare inför hela klassen röt till en kamrat, som ej kunde sin läxa: ”Du passade bättre att gå med skinnförkläde som far din!” Det är lyckligt, att tack vare världens allmänna demokratiska utveckling under 1900-talet och vidsträcktare fattade humanitetsbegrepp, denna falska överklassanda för länge sedan utluftats ur skolvärlden.

De åtta skolåren i Malmö gingo trögt, tyckte vi gossar, särskilt när vi ryckt upp i 7:de övra, som man sa förr. Men nog hade vi roligt i det hela taget och uppfriskande avbrott saknades ej. Vi hade skridskofärder på de forna vallgravarna, då de någon vinter lågo frusna och ju mer isen sviktade desto mera spännande var nöjet. Vi gjorde vid höstterminens början och vårterminens slut botaniska utfärder till Limhamn, Alnarp och kring staden liggande socknar. En stor glädjedag var den dag i slutet av maj då hela skolan gjorde sin sedvanliga utfärd med tåget till Stehag och Ringsjön, där bokskogen stod nyutslagen, där näktergalarna sjöngo under dess täta valv och där Primulor, Anemoner och Orkideer gjorde sitt färgglada inslag på ängssluttningarna. Att resa den korta ångbåtssträckan över till Köpenhamn kom ej ifråga utom för några få av oss. Den 27 maj 1881 var den stora glädjedagen. Då blevo vi studenter, hissades av yngre gymnasistselever, satte den vita mössan på våra huvuden, togo käpp i handen, gingo sjungades om studentens lyckliga dag i promenaderna och tågade fria och stolta, utan anmärkning, in på Kramers hotell till smörgåsbord, snaps och biffstek. Teodor Holmberg.1

3. En lantsortspojkes skolliv i Malmö på 1880-talet

Vid början av höstterminen 1883 tog jag mitt inträde i Malmö högre allmänna läroverk. Jag kom från Trelleborg. Det var en stor förändring för den knappt elvaårige pilten, när han flyttade från Trälleborg till Malmö med dess ca 40.000 invånare och dess läroverk befolkat av 536 elever. Jag inhystes hos ”fröknarna Andersson”, fyra systrar. Under de båda första åren av min vistelse hyrde fröknarna en stor lägenhet på andra våningen i hörnhuset mellan Gustav Adolfs torg och Stadt Hamburgsgatan, vilket då ägdes av byggmästare Rabe, vars son en tid var min skolkamrat.

På något sätt kom de stora pojkarna i Gustav Adolfs Torg nr 40 över en repstege. Då repstegen fanns borde den användas.. Porten, såväl åt Gustav Adolfs torg, som planket åt Stad

1 Schartau, Sigrid. (red) Malmö Högre Allmänna Läroverk, 218.

Hamburgsgatan, stängdes i god tid, borgerlig tid: på andra sidan lågo fastigheter, otillgängliga på kvällarna.. Jag förständigades att sitta uppe tills en på förhand given signal visslats från gården. När den ljöd, gällde det att öppna fönstret och hissa ner repstegen, så klev den ene efter den andre av pojkarna, vilka med otrolig skicklighet plankat från Stadt Hamburgatan, in i rummet, varefter de, som bodde i andra rum, tysta som möss smögo sig till sina repspektive loci.

Från och med höstterminen 1885 flyttade vi till Adelsgatan 40 med fröknarna. De förhyrde tredje våningen i Jakob Michelssens år 1519 uppförda gavelhus. Under oss hade vi Tunnels uråldriga valv med dess restaurang.De gamla fröknarna besökte jag 10 år efter min examen tillsammans med min flickvän. De bodde nu vid Västergatan i det gamla läroverkshuset. På min uppriktigt menade avbön för den förtret, jag som skolpojke bodde hos dem förorsakat under sex år, voro de nog älskvärda att svara att de inte kunde erinra sig någon orsak till sådan avbön..

Och nu till skolan! Från Gustav Adolf torg gick vägen genom Södra promenaden. Där lockade den katolska kyrkan emellanåt mellan pilarna att smyga in för att med undran skåda och den katolska kyrkans mysterier. Från Promenaden bar det över kanalen vid Rörsjöbron och genast var man framme vid det ståtliga läroverkshuset, som, då jag tog mitt inträde i skolan, ej varit i bruk mer än fyra år. Rörsjömarken, vid vars västra sida läroverket låg, var då en i våra ögon en ofantlig slätt i vars mitt Pauli kyrka tronade i ensamt majestät.

Vårterminen 1889 avlade jag student examen den 14 juni. Jag måste erkänna, att jag ej hyste den översvallande glädje, som rätteligen bort infinna sig, när min sextonåriga hjässa pryddes med den vita mössan. Naturligtvis var det trevligt att få gå med käpp och röka cigarr på gatan – men ändå var det ej vad jag väntat mig. Birger Sjöwall.1

1. Schartau, Sigrid. (red) Malmö Högre Allmänna Läroverk, 76.

1900-TALET: DET DEMOKRATISKA ÅRHUNDRADET

”By 1900, the introduction of compulsory schooling in European states, togetherwith improved living conditions and reduced child mortality, launched a general advance in urban educational standards. After the Second World War, higher education was opened up to the children of ordinary townspeople.”1

”I läroverksstadgan från 1878 indelades läroverken i ett högre läroverk med nioårig studiegång fram till slutexamen och ett lägre läroverk med tre eller fem årskurser utan slutexamen. Då allt fler valde det lägre läroverket utan slutexamen indelades läroverken i 1905-års läroverksstadga i ett lägre sexårigt stadium kallat realskola och ett högre fyraårigt kallat gymnaisum. Realskolan fick en realskolexamen som efter 1928 enbart kallades realexamen. Gymnasiet byggde på realskolans femte klass och fick studentexamen som slutmål. År 1905 fick även flickor tillträde till studier vid läroverken, till en början endast i realskola. På 1920-talet började flickor att antas även till gymnasiet, men först i 1928-års läroverksstadga blev detta allmänt. Från 1918 inrättades även tekniska skolor på gymnasial nivå. Dessa skolor bildade det tekniska läroverket med ett treårig teknisk gymnasium.”2

Kvinnor kunde dock inte ta studenten förrän 1870. Högre skola för flickor i Malmö grundades också först 1870. Den första kvinnan i Sverige som tog studenten var Betty Pettersson. Hon var också den första kvinnliga läroverksläraren. HelaGotland.se skriver: ”Betty Pettersson blev landets första kvinnliga student, första kvinnliga akademiker och första kvinnliga läroverkslärare. Men inte en gata, ett torg eller en skola minner om henne.”

https://www.helagotland.se/noje/betty-pettersson-sveriges-forsta-kvinnliga-student-5919625.aspx

1 Clark, Peter. European Cities and Towns : 400-2000, 310

2 http://www.hhogman.se/skolhistoria.htm