Min första natt sover jag i bilen bredvid en åker fylld av moderna vindmöllor  strax innanför den tyska gränsen. Jag har försökt ställa mig lite “avsides”.

Jag har kommit till “utlandet”! Det är som att jag andas på ett annat sätt, vädrar, luktar, försöker känna av den annorlunda vibrationen såsom man gjorde då på 70-talet. Tyskland luktade annorlunda än Sverige, tyckte vi.

Av landskapet att döma kan man fortfarande tro sig vara kvar i Skåne, platt och skoglöst. Jag störs inte av det swishande ljudet när vingarna från “vindmöllorna” snurrar i kvällningen, jag är mer rädd att jag inte får stå med min bil här ute på någons äga. Svensk allemansrätt finns ju inte här.

En jägare passerar i sin bil och ser mest road ut av min fråga om det är ok. Ja, stå du där, svarar han. Tidigt på morgonen väcks jag av en bil som kommer smygande, som slår av motorn en stund men sedan åker vidare. Kanske var det han. Jag somnar om en stund igen.

 

 

Godmorgon! Rise and shine!