Nuet och tidsfragmenten

Efter tre dagar i Busum och ett antal kronor fattigare (nästa gång får det bli camping..) styr jag kosan hemåt. Men denna gång vet jag att det finns en trevlig stad med endast 5 timmars körning från Malmö som ändå ligger i “utlandet” att besöka då och då. Där fanns många människor med hundar, ett hundbad låg i närheten och ett människobad bredvid. Jag slogs också av att det var så mycket äldre människor ute i farten! Var är alla de äldre i Malmö? Inskrämda i ett hörn genom hånfulla handklappningar av yngre män. Eller som min granne råkade ut för: en svart kille hoppade upp på utomhusbordet där hon åt lunch och skrek: Gå in med dig kärring! Ska man skratta eller gråta.. Det svenska samhället där de vuxna abdikerat fullständigt och barm växer upp som Flugornas herre. Fäder som aldrig vistas ute bland sina söner och sätter några regler. Jag tror jag väljer  att skratta..

Så närmar jag mig “gränsen” dvs de två skyltar som annonserar att jag nu anträder danskt territorium. Runt skyltarna ligger övergivna hus och pizzerior. Man kan känna hur ödsligt det är nu. Det är bara att passera bäst man vill..

Nu beger jag mig mot Vejle för att sedan ta av mot byn Jelling. Jag är på jakt efter  det moderna Danmarks födelseplats. Här ska två runstenar stå som minne för den tiden på 900-talet. Danmarks yta är som bekant ganska platt men vägen mot Jelling bjuder på svindlande kurvor ner och uppför en förkastningsspricka. Så ser jag skylten för UNESCO, jag är nära.

De två runstenarna står nära kyrkan, inglasade för säkerhets skull. Gorms sten är den mindre. Efteråt äter jag middag på Jerrings Kro i solnedgången och tänker på timmarna över broarna tillbaka mot Malmö igen. Jag är nog hemma vid midnatt.

Europa36

Jag tittar mig i backspegeln för att se om jag fortfarande finns kvar bakom ratten innan jag börjar köra. Det är faktiskt många tårar senare även om jag inte skrivit om det… Min mun ser lika trött ut som mina ögonbryn…

Europa51

I kvällningen spelar bilradion klassiska rocklåtar och jag låter bilen sjunga medan vi kör mot natten. Vid passkontrollen i Sverige, viftar polisen förbi mig lite gäspande: “Välkommen hem, så gott det går, kära medborgare. Nu har ni fått vara ute och lufta er ett tag. Men låt det inte bli en vana.”

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s