“Dans le fait, ces gens sages y exercent le plus ennuyeux “despotisme”; c´est à cause de ce vilain mot que le séjour des petites villes est insupportable pour qui a vécu dans cette grande république qu´on appelle Paris. La tyrannie de l´opinion, et quelle opinion! est aussi “bete” dans les petites villes de France qu´aux États-Unis d´Amérique.” s. 6

“I DEN KVINNLIGA EUNUCKEN hävdade jag att varje flickebarn är avlad som en hel kvinna men från det att hon föds tills hon dör handikappas hon undan för undan. En kvinnas främsta plikt mot sig själv är att överleva denna process, därnäst att inse att den pågår, därnäst att vidta mått och steg för att försvara sig själv mot den. När jag hade skrivit DEN KVINNLIGA EUNUCKEN reste jag under flera år jorden runt för att se om jag någonstans skulle kunna fånga en skymt av en överlevande hel kvinna. Hon skulle vara en kvinna som inte existerade för att förkroppsliga manliga sexuella fantasier och inte behövde lita till att en man skänkte henne identitet och social status, en kvinna som inte behövde vara vacker, som kunde vara begåvad och vars auktoritet växte med åldern.”

“Karma är handling, framsprungen ur orsak och verkan, handling som förstärker separationstillståndet. Krya är handling inspirerad av anden, handling som häver separation och upprättar gemenskap”. s. 214

Ur “Shamanens väg” av Harner

” Utifrån shamanismens synpunkt är personlig makt grundläggande för hälsan under alla livets tillstånd och förhållanden”. s. 18

“Det vore bra roligt om man kunde leva av någonting annat än skriva´t och bara ha det bredvid, men något lika fritt och obundet måste det vara, annars är allting meningslöst. Jag tänkte just idag på att alla en författares, en konstnärs svårigheter, all den berömda svälten och ryktbara trasigheten som hemsökt folk vilka senare erkänts vara mänsklighetens store, ingenting annat är är hjordens hämnd på dem som bryter sig ut och tar sig en frihet som alla avundas honom men som ingen vågar sig på. Människorna biter oss så snart de känner lukten av frisk luft.”

Ur Carl Olov Sommars biografi över Gunnar Ekelöf

“Friden har alltid en kärna av ordning, för ordningen ser till att allt, smått som stort, står i rätt proportion till allt annat.”

“Frågan om människans ansvar inför sin tillvaro hänger intimt samman med frågan om hennes frihet. Om allt är tillåtet för människan, blir friheten till slut slav under sig själv. Och är människan slav under sig själv, är hon förlorad. Att välja är friheten.

Men i samma ögonblick som människan väljer fritt bland alla möjligheter påtar hon sig ett ansvar för sitt val, dvs hon gör sig beroende eller ofri genom att hon väljer. Detta slags beroende eller ofrihet är dock ett barn av friheten och skiljer sig från det påtvingade beroendet som blir resultatet om hon undviker att välja alls och istället överlåter valet åt någon annan.

För det finns ingen möjlig frihet från ansvar för den enskilda människan – bara ett ansvar som grundar sig på hennes egna eller på andras villkor.

Äkta oberoende och frihet kan endast uppnås av den som är ett levande subjekt och låter sina val utgå från det egna självet.”

” Jag hade gått tekniskt gymnasium. Inga tjejer fanns det och vi fick böja balkar – åhh, vad jag hatade det! Döden i en liten ask. Jag var omogen, frustrerad och barnslig. Senare förstod jag att det var en lång, depressiv period.

När jag började att resa på allvar förstod jag mitt rätta jag. I Sverige framstod jag som lite för snabb och intensiv, men i Frankrike och Italien var ju de flesta långt livligare än jag. I Norden är människor födda med ansiktsmask, det är hemskt.”

ur SVD 21 febr 1999

” Frankl tillägger att det är inte lika självklart eller ens fördelaktigt att leva här och nu i det vidriga. Så berättar han om några av sina kamrater i lägret. Den beskrivningen kan påminna om några ord av Sören Kierkegaard: Människan är summan av sina perspektiv. Vad är det? Jo, att man inte kan förstå sitt eget här och nu om man inte känner till och inser dess historia och vet vägen framåt till här och nu. Och man kan inte använda sitt här och nu om man inte syftar till något senare, något inne i framtiden.” s. 239

“Att leva innebär ytterst att bära ansvaret för och fylla de uppgifter som livet ger varje individ.” s. 240

“Att höja blicken från sitt nu, med erfarenheten rotad i det förgångna och tanken inriktad på framtiden, att söka mönstret i den tillvaro som man just uppfattar, det är detsamma som att orientera sig. Att orientera sig är ur språklig synvinkel detsamma som att söka soluppgången, orienten. “Natten söker alltid dagen, skrev Lars Forsell. s. 241.

“Vi har en benägenhet att ge mer uppmärksamhet åt händelser än åt resultat. Men det är inte alltid som händelser följs av sådana resultat som vi räknat med. Det är således enbart genom resultaten som vi kan bedöma en händelse. s. 250

“Det finns en plats inne i varje människa en blandning av det nödvändiga och det onödiga lidandet.” s. 252

“I en helt annan del av världen brukar människor färdas på havet. De har upptäckt att två båtskrov, som var för sig är ganska vingliga, kan surras i sidled till varandra. Det som då uppstår, en katamaran, har större stabilitet. Men för att katamaranen ska uppstå, krävs att man redan har insett och bejakat den vinglighet som finns i skroven var för sig”. s 149

“Vårt liv känns ofta meningslöst. Den som ska dö snart delar aldrig denna känsla. Paradoxalt nog kan endast dödsmedvetandet ge livet dess verkliga sammanhang.” s. 270

“Känner du till dina faktiska valmöjligheter? Eller blundar du för dem för att istället få förbli i den vila som ibland kan råda i dig? Naturligtvis kan livet inte vara ett ständigt uppbrott. Det finns tider av vila då och då i ett gott liv. De behövs för att man ska kunna göra sig förtrogen med det nya som det senaste vägskälet ledde fram till. Sådant tar tid…!

“Att för stunden avstå från beslut, att fortsätta att hålla frågan öppen därför att man saknar underlag för att ta ställning allt sådant kräver mycket styrka. Det är just för att beslutsamheten ska kunna bli helhjärtad som vägen dit måste vara prövande, avvaktande, öppen. Sådant är inte lätt.

Men om en människa verkligen äger modet att före sitt beslut betrakta och bejaka sina olika alternativ, då kan en sak garanteras: den människan lever. Hon eller han håller just på att utvecklas som människa. Anders Engqvist säger: “Det är utomordentligt obehagligt att utvecklas. Tyvärr har många människor det inte tillräckligt svårt för att orka ändra sin situation. De har bara ett litet helvete och då blir det inte en nödvändighet för dem att göra något åt sin situation.” s 161.

“Försök inte att tvinga fram något. Låt livet vara ett stort befriande. Se Gud öppna miljoner blommor varje dag utan att tvinga upp knopparna”.

” Mina prekognitiva drömmar har visat mig att Einstein och hans fysiker kan ha rätt och att tiden kan vara cirkulär och öppen i ändarna, så att alla händelser, förflutna och framtida äger rum samtidigt någonstans i rymden och att mitt psyke bara behöver ställa in sig på rätt frekvens”. s. 206