Idag, 100 år senare, framträder en bild av  partistrukturer i kaos som inte längre har kontakt med sina gräsrötter utan har utvecklat en OLIGARKISK hållning d v s de traditionella partierna styrs av en sluten grupp partimänniskor utan större insyn och påverkan från medlemmarna i stort. Demokratin i form av folkvälde är satt på sparlåga i ett samhälle som på 2000-talet FRAGMENTISERATS, RADIKALISERATS och POLARISERATS in i flera mindre, ofta motstridiga intressegrupper. Samhället i sig har vandrat iväg från ett industrisamhälle till ett kunskapssamhälle, där individualismen skapat en grogrund för personval och politikerbloggar samt en flora av småpartier, som lever sitt eget liv inom politiken samt en större motvilja hos folk i allmänhet att inordna sig i ett gemensamt politiskt led.

I detta nya landskap behövs en modern partistruktur som lockar folk till politiken igen. En partistruktur som tar tillvara sina medlemmars åsikter och samtidigt fungerar smidigt och kommunikativt. Viktiga ord är TRANSPARENS, RESPEKT, DELEGERING och KOMMUNIKATION. En modern partistyrelse ska vara det organ som har överblicken och kan reagera i rätt stund, utifrån situationens krav utan för stor byråkrati och traditionellt tänkande. Borta är maktkamp, borta är synen på en partistyrelse som äger makten. Nu är de mer “aktieägarnas excutive organ” och ser sin roll som en aktör för att effektivisera och driva medlemmarnas uppsatta mål med partiet.

http://politiskfilosofi.com/2014/04/20/for-sverige-i-tiden/#sthash.nJY2MCQJ.dpuf

http://www.politiken.se/tidskrifter/statsvet/2010/nr2/01.pdf

http://adamcwejman.blogspot.se/2010/11/att-forandra-partier.hmtl

Han förfäktar att denna koppling “ökad tillväxt – ökad välfärd”, gäller även för framtiden (med tillägg av klimatsmarta lösningar) och besvärjer sig inför idéer om tillväxtlösa samhällen. Det är viktigare att styra hur tillväxten ska utformas, menar han, men utan tillväxt går det inte. Han menar att den köpkraft som skapats under senare år är av godo. Det är här jag tvekar..evigt ökande köpkraft..Av godo för planeten på lång sikt, eller numera på kort sikt..? Hans analys känns inte riktigt “updatad”.

En annan anledning till min tvekan är att jag nyss läst om en bok “Köpt tid” av Wolfgang Streek (2014) och recenserad i densamma lite tidigare. Där målar den tyske sociologen upp en bild av ett skattesamhälle som gick i graven på 70/80-talet och att vi nu lever i en välfärd byggd på lånat kapital, den  s k lånestaten.

För mig ter sig detta som den stora frågan för debatt. Hur kommer det sig att Sverige ha måst låna så mycket pengar för att klara sin välfärd om nu tillväxten är lösningen? Jag skulle gärna vilja bli undervisad av Gunnar Wetterberg i en kommande artikel om detta, då jag tycker att han skriver mycket sakligt och redigt i övrigt.

www.expressen.se/ledare/gunnar-wetterberg/tillvaxten-gav-oss-det-goda-samhallet

Kanske finns en del av svaret här i programmet Lönesänkarna av Dokument inifrån:

www.youtube.com/watch?v=VF_jA7GUhY

Ordet ANOMI i sin tur är ett begrepp skapat av sociologen Durkheim som levde i övergången mellan bondesamhället och industrisamhället. Med denna term ville han påvisa sambandet att “såsom samhället är strukturerat, så är människans inre strukturerad.”

Det han såg var ett samhälle som höll på att glida isär, fragmentiseras, med oklara moraliska ståndpunkter och otydliga sociala koder och med allt större inre konflikter. Detta skapade samma splittring i människan, ansåg han, vilken i sin tur blev splittrad och stressad med sjukdom som följd; depressioner, apati, aggressioner, våld osv.

Han menade att vi måste se till större orsaker varför vi som människor mår så dåligt, nämligen till ett sönderfallande samhälle.