Livet

Jag gick till de religiösa

och frågade om: LIVET

Då drog de efter andan,

var tysta en stund

och så sa de:
– Jesus…

Nej, nej, sa jag.

“Jag menar LIVET!
Livet där ögon möter

ögon, skratt och gemenskap, där isar

går upp om våren

och solen skiner.”

Så gick jag till de

psykologiska och

frågade om LIVET.

Då drog de efter andan,

var tysta en stund och

så sa de: – “Freud,..

Nej, nej, sa jag. Jag menar LIVET!

Det stora, väldiga vi föds in i med

skrik och gråt, som tar oss

med på en resa genom lidanden och

kärlek, Var finns de människorna? De som lever!

De vilda!

Så gick jag till de politiska och

frågade om LIVET.

Då drog de efter andan, var tysta

en stund och så sa de: “Idealet är att…

Nej, nej, sa jag. Jag menar LIVET!

Det som pulserar,

det som hörs när du står mitt ibland folk

som är sig själva. Det som gör dig trygg, känslan

av att människorna runt omkring dig LEVER sina liv.

Där Jantelag och smygande människor inte finns.

Var är det livet?

jag gick ner på det tomma torget

och satte mig att vänta.

Ur “Svensk mentalitet” av Åke Daun

Ur Bertil Flöistrups bok “Vädersjukdomar och luftjoner”:

” Atlantiska lågtryck som vandrar mot Skandinavien i höjd med brittiska öarna. De positivt laddade jonerna når oss 12-48 timmar före fronten och pinar de väderkänsliga: klimatoser, fysiska och psykiska reaktioner. Symptom: kärlkramp, kolik, astmatiska besvär, huvudvärk, mm . Ångest, spänning.

Sverige tillhör de länder som ofta drabbas av lågtryck. Följden blir för många “migrän av diffus långvarighets typ och ett lätt illamående. Den psykiska motståndskraften bryts ned, livet synes hopplöst och känslor av meningslöshet och mindervärde kommer krypande. Även vid väderomslag med varmfront då temperaturen stiger snabbt, reagerar människan. Ökat sömnbehov, irritation och depression. Det bästa vädret är lugnt, stabilt högtrycksbetonat väder utan störande moln, regn eller stormar. s. 187

“Den variant av luthersk religion som präglar den svenska kyrkan har högst sannolikt väsentligen påverkat befolkningens grundläggande livsperspektiv. Den lutheranska puritanismen är liksom klimatet, en populär förklaring till svenskens förmenta bristande livsglädje. Det ansågs länge syndigt och anses fortfarande inte riktigt respektabelt att ge sig hän åt rusig lycka och sinnliga njutningar. Protestantismen skiljer sig ifrån katolicismen genom att vara djupt upptagen av frågor som synd och skuld. I Sverige förstärkte 1800-talets väckelserörelser denna syn på jordelivet såsom något att längta bort ifrån. s 189

Ödmjukhet, anspråkslöshet, ej förhävelse, demokrati, rättvisa. Frihet från sociala beroenden, likhet, glädje bör tyglas, avundsjuka, brist på individuell beslutsamhet, tungsinne, social osäkerhet. Blyghet, oberoende, konfliktundvikande, ärlighet, kollektivism/individualism.

“Ju mer avhumaniserad civilisationen blir, desto mer isolerad blir individen, alienerad från en värld som tycks kräva att han blir bedövad mot sina djupast kända emotionella behov. Daniel Casriel 1977.

Ur “Allting finns” av Göran Grip

“Kärlek är inte en känsla som man går omkring och bär inom sig. Kärlek är någonting som finns mellan två människor som utgör förbindelselänken mellan dem, som är själva förbindelselänken. Därför är kärlek alltid ömsesidig, alltid besvarad. Båda vet hela tiden att de är älskade. Kärlek behöver inte bevisas med yttre handling och behöver inte betygas med ord. Att älska en annan människa är att stå i direktförbindelse med henne, att förnimma hennes känslor utan att bedöma dem. Man förnimmer hennes glädje eller smärta eller vrede utan kommentar. Och man svarar med sin egen närvaro med att dela känslorna med henne. Det finns ett utrymme för tröst, argument, beröm, gillande, ja det finns inte ens något behov av det. Kärlek är något som på en och samma gång är stillastående och som strömmar åt båda hållen mellan de båda som älskar varandra. Man känner varandra”. s 15

” När en döende människa känner att hon står med ryggen mot väggen gör hon ibland det som hon i och för sig kunde ha gjort när som helst tidigare i sitt liv. Hon slänger ut sitt andliga skräp och blir åter den verkliga människa hon var innan uppfostran och erfarenheter lade lager på lager av skräp över hennes verkliga jag. Och när en människa som återerövrat sig själv pratar med oss andra hjälper hon oss att för en stund komma i kontakt med vårt eget sanna jag. Därför kan det kännas mycket lättare och rättare att prata med dessa människor än med friska, som fortfarande tror att de har något att förlora på att vara äkta. Anledningen till att det känns fint att prata med dem är alltså inte att de är döende utan att de har återerövrat sig själva, något som är ytterst sällsynt bland friska människor.” s 346

Ur “Kvinnor som slår följe med vargarna” av Clarissa Pinkola Estés

“Sagan ger tydliga anvisningar om det arbete vi har att utföra. Sök reda på liken, följ dina instinkter, se det du ser, samla psykisk styrka, oskadliggör den destruktiva energin”.

“Ju starkare och bredare animus ( en bro) desto skickligare, lättare och framgångsrikare kan kvinnan i konkret form manifestera sin tankar och sin skaparbegåvning i yttervärlden. En kvinna med svagt animus har gott om tankar och uppslag men lyckas inte visa upp dem för yttervärlden. Hon kommer sig aldrig för med att organisera och uttrycka sina lysande idéer.”. 67

Den mörke mannan i kvinnans drömmar dyker upp när en initiation – psykisk övergång från en kunskaps- och beteendenivå till en annan, en mognare eller mer energifylld nivå av kunskap och handlande – är nära förestående.”. s. 71

“När en kvinna arbetar på att spåra rovdjuret i sitt psyke och sedan erkännder dess existens och tar upp kampen, kommer det att dra sig undan till en mer undangömd del av psyket. “. s 74

“Vildkvinnan lär kvinnor att inte vara “snälla” när det gäller att skydda sina själsliga liv. Nödvändigt att dra gräns”. s 76

“Tre saker skiljer den som lever med själen från den som lever endast med jaget och de är: förmångan att upptäcka och följa nya vägar, styrkan att hålla ut fastän vägen är knagglig och tålamodet att sakta men säkert lära sig den djupa kärleken.” s. 142

” Är man levande så känner man fruktan”. s. 142

Ur “Din sinnliga kropp” av Lucy Lidell

“Ju mer du upplever din kropp, desto mer vet du om vem du är och vad du känner – jag-upplevelsen är nämligen intimt förbunden med kroppsmedvetenheten.” s. 14

“En individs upplevelse av sig själv och hans/hennes självförtroende senare i livet påverkas starkt av hur mycket fysisk kärlek han/hon får innan han/hon lär sig prata och av hur otvungen och lustfylld föräldrarnas beröring känns när de matar och badar barnet samt tillfredställer dess behov. Brist på beröring under de första åren är orsaken till en hel del olika fysiska och psykiska problem i vuxenlivet. Spädbarn som inte har tillräckligt med kroppskontakt med sina föräldrar eller som blir lämnade pga av separation eller sjukdom har mycket svårare att acceptera sig själva och ha intima förhållanden med andra när de växer upp”. s 24

“Att tysta det rationella sinnet innebär att du iakttar dina tankar utan att identifiera dig med dem. Om du hänger med på dem, ger du dem mer energi och om du gör motstånd mot dem eller kritiserar dig själv för att du har blivit distraherad stör du bara din koncentration ännu mer.

Ur “Osynliga mönster” av M. Lidgren

“Det finns något inom oss som driver oss framåt för att vi ska få de erfarenheter som är nödvändiga för vår utveckling”. s. 20

“Den utvecklingsmöjlighet som ligger i att bli medveten om sina begränsade tankemönster och medvetet förändra dem är inte bara ett lyft på det personliga planet utan också i hela det kollektiva medvetande som vi är en del av”. s. 46

“Det som för oss verkar vara ett ovälkomment kaos kan i ett vidare, kosmiskt perspektiv vara en del av en större och magnifik ordning.” s. 59

“Ofta väljer vi en partner som påminner om våra föräldrar. Våra begär och vår längtan skapas av ekon från den ointegrerade delen av oss själva, långt bortom det rationella sinnet. De ointegrerade delarna spelar upp sin bristfälliga version av kärleken och samma tema upprepas i relation efter relation tills vi speglat vårt eget mörker i en annan. s 119

“Utan självkänsla har man ingen trygghet och i nära relationer kan kärleken då ofta förvandlas till känslor av beroende snarare än känslor av kärlek”. s. 121