
Author Ingvor Sabina Le John
Brev till Malmö Stadsarkiv 2025
Kirseberg 23 november 2025
Kära Malmö Stadsarkiv,
här kommer 11 års arbete med att digitalt dokumentera en stadsdel i förändring i Malmö, på ett USB. Min server Inleed, där hemsidan www.Kirsebergsallehanda.se ligger, var vänliga och förberedde allt åt mig.
Det började som ett kortare projekt när jag läste etnologi i Lund på 2010-talet och det utvecklades allt eftersom. Det var som att Kirsebergs själ ville skriva sig synlig genom mig; genom mina intervjuer, mina artiklar, föredrag, foton och videos och genom mitt liv här. Kirsebergs bibliotek bad mig också en vår att digitalisera deras dammiga pärmar på en vägg.
Nu tycker jag att jag har kommit till ett ”stopp”. Framtiden är här med nydragna monsterbusslinjer, nya bostadsbyggen och ett öde torg. Den rest av arbetarklassen som inte tog sig iväg på 60-talet tynar sakta bort och blandas upp med socialbidragsberoende, muslimer och fattigpensionärer som får matstöd varje söndag på torget. Det svenska folkhemmet är över.
Området började som en fattig arbetarförstad på 1850-talet och fick en stämpel av utanförskap som suttit i länge. Malmö Stad förlade under 1900-talet hit allt man inte ville ha på andra platser i stan; fängelse, mentalsjukhus, nödbostäder mm. Så sker förvisso fortfarande men i mindre skala; servicehuset blev hem för alkoholister istället för vårdboende.
Utanförskapet har också avspeglat sig i stadens allmänna kulturhistoriska arbete där områdets officiella dokumentation har försummats. Det fick Kirsebergs Allehanda både höra och uppleva vid infobesök på Malmö Stadsarkiv. Inte mycket matnyttigt att hämta.
Kirsebergs Allehanda vill tillrättalägga denna försummelse och ge de gamla Backaborna en plats i historiens ljus. Från att snappa upp berättelser på FB fortsatte arbetet med att intervjua folk osv.
2014 är året när Kirsebergs Allehanda anser att gamla Kirseberg slutligen börjar gå i graven. Alltmer av det gamla avvecklades för att bereda ett övertagande av medelklassens människor i framtiden.
Fängelset lades ner 2014 och står i skrivandets stund fortfarande tomt. Bostadspriserna började skjuta i höjden. De gamla arbetarpubarna började gå kräftgång, mötesplats för ”behövande” togs bort. Torgets sista betydelse dog i och med att grönsaksstånden inte längre hade råd att stå där då Malmö Stad höjde priserna till högre än på Möllevången. Nu när bussen inte längre passerar torget står det öde och tomt. Vattenverksvägen kommer att falla i slummer när företag flyttar. Kommer apoteket att finnas kvar? De har redan minskat öppettiderna.
Servicehuset, ett nav i området, med Kirsebergs Mötesplats, stadsdelskontoret Norr, Individ och Familj, tidningsredaktion, restaurang/café, fotvård, dröp av värme och gemenskap, lades ner 2016. Det var nära till sjuka anhöriga där och många utomstående kom dit dagligen för mat, biljard och gympa. Nu slussas de sjuka runt över hela Malmö.
Lucia- jul- och nyårsfirande försvann i ett slag. Se reportage från sista allt –
Bortsaneringen av det ”folkliga” suddar bort områdets historia på gott och ont. Mycket var inte vackert här men det var verkligheten till skillnad från Malmö Stads kommunikationsavdelning som förmedlar en annan bild av staden. Den är dubbelt så stor som Stockholms, betald genom 6,8 miljarder i tranfereringsbidrag från andra städer för att hålla skeppet flytande.
Kirseberg kommer att bli ett nytt medelklassområde i Malmö med sin vackra arbetarpark Beijers Park att promenera i. Det nyombyggda, dyra caféet i mitten där arbetarklassen förr träffades till låga priser är mittpunkten. Det låga priset minns även jag som bara bott här i 15 år.
De fattiga kommer att drivas vidare. Först de utslagna, sedan resten.
Undrar när första sushirestaurangen öppnar!
Ingvor Sabina Le John/Kirsebergsallehanda.se
Nina George
“”Utanförskapet” har blivit det sammanfogande kittet i en kollektiv identitet”
Mauricio Rojas (L) har skrivit en översiktlig essä över separatismens framväxt sedan 1980-talet i Sverige. Den ingår i boken “Separatismen i Sverige” (Timbro Förlag 2023) där även sex andra namnkunniga deltar med sina alster: Robert Hannah, Juno Blom, Per Brinkemo, Sofie Löwenmark, Magnus Ranstorp, Maria Wallin
“DU GAMLA, DU FRIA” 1975
Årtalet 1975 är året när gamla Sverige går i graven kan man säga; allt som händer idag har sina rötter i tidiga 1980-talet, skriver han. Det var då under högkonjunkturen som bl a Muslimska brödraskapet etablerades sig i Sverige och Ali Khan-klanen kom till Göteborg.
I “gamla Sverige” fungerade invandring och integration av sig självt, fortsätter han. Folk kom till Sverige “en fredag och fick arbete på måndagen”. På ett naturligt sätt inlemmades invandrare in i språket och kulturen allteftersom.
Rojas poängterar att embryot till dagens situation även startade i en HÖGKONJUNKTUR. Paradoxalt ledde den till en ökad utslagning på arbetsmarknaden, ökat socialbidragstagande och en tilltagande boendeseparation. Och allt detta trots en förhållandevis hög utbildningsnivå hos invandrarna.
De orsaksfaktorer som skapade denna utslagning, menar han, var en allmän diskriminering, ett passivt flyktingmottagande och en rigid arbetsmarknad (sist in-först ut).
Denna negativa grund som lades då skulle leda till en negativ effekt när lågkonjunkturen satte in i början på 90-talet. 1990 är det år när svensk sysselsättningsgrad var som störst och som sedan aldrig har kunnat uppnås.
KHADRA- ETT LIV PÅ FLYKT
Mitt reportage om palestinskan KHADRA skrev jag sommaren 2018.
Hon var min granne en period innan de flyttade vidare. Reportaget ligger på min lokala kultursida Kirsebergs Allehanda.
MISSRIKTAD MEDKÄNSLA
1/2
NIKOLAI SENNELS är den förste – och hitintills ende – anställde psykolog på Köpenhamns hårdbevakade institution Sönderbro. Han arbetade där under 2010-talet. Under hans treårsperiod genomförde han ca 250 psykologsamtal; varav 150 var med muslimsk bakgrund.
Sammansättningen av de intagna präglas av, att 67 procent av all ungdomsbrottslighet i huvudstaden, begås av personer med utländsk härkomst. Frågar man Köpenhamnspolisen, skriver han, säger de att de kriminella framförallt kommer från länder som Turkiet, Marocko, Algeriet, Somalia, Irak, Libanon och Pakistan. Hans egen erfarenhet är att det dessutom finns en hel del palestinier på Sønderbro. Omkring två tredjedelar av dessa ungdomar har alltså muslimsk bakgrund.
Under denna period växte en insikt fram hos honom att muslimsk kultur skiljer sig starkt från den danska i form av hur man uppfattar och processar livet runt sig. ”Vi måste erkänna att människor är olika och att våra känsloliv och personligheter i hög grad formas av den kultur vi växer upp i”, säger han. Han började läsa alla texter såsom Koranen, haditherna, betydelsen av Umman etc för att sätta sig in i deras värld.
Detta leder så småningom till att han skriver boken ”Helig vrede: bland kriminella muslimer” (2017).
KIRKEGAARDS VISDOM
NICOLAI SENNELS kommer fram till att de miljoner, (misslyckade) kronor som läggs på rehabilitering av muslimer visar på ett förakt mot andras utgångspunkter i livet. Han citerar den danske tänkaren Søren Kierkegaard, som kanske är den person som bäst har uttryckt vilken stor betydelse förståelse har för våra möjligheter att hjälpa andra:
”Om man verkligen ska lyckas med att föra en människa till en särskild plats, måste man först och främst se till att hitta honom där han befinner sig, och börja där.
Detta är hemligheten i all hjälpverksamhet. Var och en som inte kan det, befinner sig i en illusion när han tror att han kan hjälpa andra. För att sant kunna hjälpa en annan måste jag förstå mer än han, men först och främst förstå det han förstår.
Om jag inte gör det, hjälper merförståelse honom inte alls. Om jag ändå vill göra min merförståelse gällande, så är det för att jag är så fåfäng eller stolt att jag i stället för att gynna honom egentligen vill beundras av honom. Men all sann hjälp börjar med ödmjukhet.
Hjälparen måste först visa ödmjukhet mot den han vill hjälpa och därmed förstå att det inte hjälper att härska, utan att tjäna, och att det att hjälpa inte går ut på att vara den härsklystne utan den tålmodigaste, att det att hjälpa är villighet att intill vidare finna sig i att ha orätt och inte förstå vad den andre förstår.”
DEN MUSLIMSKA IDENTITEN HAR TVÅ SIDOR
Sennels skriver vidare: ”Alla kulturer driver fram vissa karaktärsdrag och den muslimska kulturen är inget undantag.. Samtidigt finns det en skriande brist på beskrivningar av de psykologiska aspekterna av att växa upp i en kultur som är formad av påverkan från islam.”
En muslimsk identitet har två sidor: en kulturell och en religiös. Han skriver: ”.. även om alla inte är religiösa är deras reaktionsmönster och sätt att tänka mycket tydligt präglat av den muslimska kulturen. Man uppfostras till att älska sin profet och att försvara islam oavsett vad som händer”
SKILLNADER MELLAN DANSK OCH MUSLIMSK KULTUR
Det finns tre stora skillnader mellan dansk och muslimsk kultur, fortsätter han. Den ena är att den danska kulturen är individualistisk, medan den muslimska är kollektivistisk. Den andra skillnaden kan beskrivas som uppfostringspyramiden och handlar om hur mycket frihet människor har under barndomen och som vuxna. Den tredje skillnaden är om man är inrestyrd eller yttrestyrd.
En kollektivistisk kultur kräver att individen underordnar sig gruppens behov. Människor som lever i den muslimska kulturen upplever för det mesta att de har mer frihet som barn än som vuxna. I muslimska familjer är framförallt pojkarna mycket fria, så länge de undviker att skada familjens självkänsla. I västliga länder som Danmark är det omvänt. Här får man mer och mer frihet efterhand som man har mindre behov av föräldrarnas hjälp och stöd. Den tredje delen kräver en utveckling av ämnet:
FRÅN YTTRE TILL INRE STYRNING
Det inte heller bara är synen på känslorna angående heder och skam som skiljer den muslimska kulturen från vår västerländska. Det går psykologiskt sett mycket djupare: Det handlar om det grundläggande psykologiska sättet att förhålla sig till känslorna.
De muslimska ungdomarna lägger långt större vikt vid ”yttre styrning” fortsätter han. De upplevde att deras känslomässiga störningar berodde på yttre faktorer (flickvännens agerande). Det var de yttre faktorerna som bar ansvaret för den psykologiska känsla som hörde ihop med dessa störningar. De muslimska ungdomarna såg sig i långt högre grad som offer för yttre omständigheter, och de tillät sig själva att reagera mera aggressivt utåt eftersom de kände att deras vrede var ”rättfärdig”. De danska intagna kunde mycket snabbare förstå tanken att titta på sitt eget handlande som grundorsak till sin situation.
I de muslimska kulturerna räknas det som en mänsklig brist om man inte kan försvara sig och angripa sin ”motståndare”, om denne irriterar en eller har kränkt ens heder. Här läggs vikten vid yttre reaktion snarare än på inre reflektion. På samhällsplanet tydliggörs detta genom att vetenskaper som pedagogik och psykologi är närmast icke-existerande i muslimska länder, och att de inte alls har samma tradition i att fördjupa sig i personlighetsutveckling som vi i västvärlden.
Från en psykologisk synvinkel är det en enorm skillnad om man tycker att det är andras fel eller om man först och främst tittar på sig själv när man har problem. Om man har en tendens att tycka att det är ”de andras fel” så kommer ens egen ilska att kännas mer ”rättfärdig”, och man gör inte mycket för att hämma sina aggressiva impulser. Risken för att man skadar omgivningen är därmed större.
En del av Sennels terapeutiska insats gick ut på att flytta ungdomarnas fokus bort från att vara ”offer” till att känna sig ansvariga för sina egna liv, sitt eget uppförande och det sätt på vilket de hanterade sina känslor. Den enda äkta självkänslan är när man inte längre går och spekulerar över vem som kan vara mer värd än andra. Äkta självkänsla är när man känner sig så pass väl till mods bland människor, och njuter deras kvaliteter, att man slutar tänka på vem som är mest ”värd”. >>
VILKA ÄR ARVTAGARNA TILL ER VREDE, LIBERALERNA?
Infallsvinkel 1:
I juletider sjunger vi ofta den välkända psalmen ”Härlig är jorden”. Vi sjunger utan att kanske riktigt tänka på textens innehåll ”tidevarv komma, tidevarv försvinna”. De flesta av oss befinner ju sig inne i ett tidevarv och att greppa över en svindlande tidsrymd som spänner över sekler, tillkommer oftast de vars egna tidevarv håller på att rinna ut av mycket hög ålder.
Allting har dock sitt tidevarv; allting tar slut.
Om vi applicerar den tanken på dagens samhälle kan vi känna att de sista resterna av 1900-talets tidevarv håller på att lägga sig till ro. En ny tid är på väg; vi kan känna det i luften, hur människor talar, vad ungdomar frågar om, vad sociala medier förmedlar, hur världspolitiken utvecklar sig.
De olika faserna inom en organisation kan också ses som ett tidevarv. Inom organisationsteori får man lära sig om allt från eldsjälens/entrepenörens tid, fram till slutet, där endast ett skal återstår av kärnan. Byråkraterna styr nu med kalla siffror framför ögonen. utan att ens kunna namnge grundaren.
Den teorin gäller också för politiska partiers livscykler. De startas som en rörelse där man tar parti för något. De utvecklas och frodas i rätt klimat, de upplever sin storhetstid, de stagnerar och tappar eldsjälarnas röster i ett förändrat klimat – och till slut kanske det är dags för dem att dö. Eller genomgå en metamorfos. För det är väl inte av ekonomiska skäl ett parti hålls igång? Det har väl inte blivit ett levebröd?
Och vad säger det om ett land där inga nya partier skapas? Jag skulle säga att det landet är på väg att stagnera, att bli ett tomt skal. Ja, vad hjälper det ett parti att ”vinna hela landet men förlora sin själ”? Ett tomt skal är inte vad landet behöver.
Infallsvinkel 2:
Sverigekorrespondenten för den brittiska dagstidningen The Observer i Sverige på 1960-talet hette Roland Huntford. 1971 kom hans bok “The New Totalitarians” ut och året därpå i översättning som “Det blinda Sverige”.(gratis på Internet Archive)
På 300 lättlästa sidor tecknar han bilden av ett “halvt” västerländskt nordligt land som har mer gemensamt med Sovjetunionen än med Europa. I sin bok beskriver han hur renässansen, med individens synliggörande, aldrig nådde det svenska folket utan stannade på kontinenten; Sverige låg kvar i medeltidens tänkande i kollektiv in i nutid. Liberalismen gjorde dock sina framstötar även i Sverige och t ex rösträtt och kvinnosaksfrågor tog plats. Sakta men säkert har samhället ändå marinerats i den liberala ideologin men aldrig fullt ut till gräsrötterna. Rutherford säger så sent som på 1960-talet: ”I Sverige är människan en kollektiv varelse och saknar existens utanför gruppen.”Kanske är dock Sverige äntligen redo, 60 år senare, för individens egen kraft. Ett nytt tidevarv är på väg.
Infallsvinkel 3:
Det jag främst lärde mig i Bengt Ericssons bok ”Den härskande klassen” är hur den demokratiska processen underminerats genom kommunsammanslagningarna på 70-talet då 200.000 lokala fritidspolitiker försvann. Samtidigt halverades antalet partimedlemmar mellan 1979 – 1991 för att sedan halveras ytterligare en gång mellan 1991 – 2009. Idag har vi kvar ca 3 % av Sveriges befolkning som är med i ett parti, skriver han.
Jag tänker att det är den låga siffrorna vi får leva med. Saker och ting kommer inte att bli som förr med en lokal förankrad folklig politik som jag själv skriver om i ”Var är arvtagarna till er vrede?” riktat till socialdemokraterna. Nu riktar jag samma fråga till Liberalerna.
Idag, med ett starkt förändrat mediaklimat, är just INDIVIDEN vägen till framgång. Individen som liberalerna säger sig vilja värna mot etablissemanget. Enligt Demokratidagarna så byter så många som 30% parti i de moderna valen.

<br>
Men Liberalernas samverkan med yttervärlden känns något tom och konturlös. Det är inte mycket individverkan som når vardagsrummen. Hemsidan är en passiv, färglös sida som säkert glädjer en bankkamrer men vill man nå dagens unga krävs ett annat förhållningssätt, det krävs engagerade ANSIKTEN att identifiera sig med!
Lägg upp era aktiva namn på frontsidan med ett ansikte att känna igen samt möjlighet att föra en dialog direkt genom hemsidan. Annonsera efter de som går med en vrede som skulle kunna politiseras in i ”individernas gemenskap”.
Liberalerna i Sverige måste förnya sig inför en ny tid. Det gamla tidevarvet är över; liberala ideér är idag en del av svenskt liv och inget exklusivt för just Liberalerna. Nu krävs en nystart!
Equinox
Min förra blogg- tidigt 2000-tal: https://kirsebergnews.wordpress.com
Harry Martinsson; språket, religionen och Aniara
Ur “Världen av igår”(1941) av Stefan Zweig
I sin sista bok, före sitt självmord, “Världen av igår” (Ersatz, Stockholm 2011) summerar den österrike/judiske författaren Stefan Zweig, bilden av ett Europa statt i konstant förändring sedan slutet av 1800-talet.
Zweig skriver att hans far var den sista generationen som gick och la sig och gick upp till samma värld hela sitt liv. Hans eget liv har istället varit ett lapptäcke av “turns and twists” genom ett Europa som genomgick två världskrig redan före seklets mitt. Som judisk flykting undan Hitler tog Zweig till slut sitt liv på ett hotellrum i Brasilien.
Om tiden före andra världskrigets utbrott skriver Zweig i kapitlet Fredens dödskamp s. 431-433
“Men att resa, till och med resa långt bort under andra stjärnor och till andra världar, betydde inte att undfly Europa och oron för Europa.”










